Fyra recensioner

Hobo with a Shotgun – PP
Grindhouse-trenden, som inleddes av Robert Rodriguez och Quentin Tarantino för ett par år sedan, ses av vissa som den slutgiltiga avarten av postmodern fan-estetik upphöjd till ironisk kitsch. Riktigt så illa är det inte, men vi hade nog alla mått lite bättre om hyllningen till usla sjuttiotalsfilmer stannade vid distanserad beundran och inte aktiv återuppskattning som den här filmen, i vilken Rutger Hauer spelar en luffare i ett apokalyptiskt landskap som blir folkets hämnare. Känns mer som Troma än Grindhouse.

Gasland – PPP
Aktivistdokumentärer är populära just nu – vi tycks inte kunna få nog av David mot Goliat-berättelser, med tydliga hjältar och skurkar, vanligt folk som ställer sig upp mot orättvisor, med oddsen mot sig. Från svenska Bananas till oljedokumentären Crude, och nu Gasland, om naturgasexploatörer i USA som borrar sig genom landet på jakt efter den dyrbara gasen. Filmen vinner mycket på att regissören Josh Fox själv drabbats av gasborrning, och hans resa i USA:s sönderborrade land väcker såväl eftertanke som ilska.

Barneys många liv – PPP
Paul Giamatti är i storform som Barney, en kronisk strulpelle som ständigt finner nya sätt att krascha sina förhållanden. Ramverket är en åldrande Barney som ser tillbaka på sitt liv och sina relationer. Bygger på en bok, vilket märks – den tidshoppande strukturen känns som en roman, men hanteras ändå varsamt. Det är uniformt välspelat, även om man måste anstränga sig för att sympatisera med karaktären Barney, en skitstövel som får mycket serverat på silverfat men aldrig tycks värdesätta det.

Marwencol – PPPP
Efter Mark Hogankamp misshandlats svårt av ett gäng ynglingar vid en bar tvingades han lära sig allt på nytt – gå, skriva, tala. Minnen fanns bara kvar som fragment. I brist på hjälp från sjukvården uppfann Mark sin egen terapi – han byggde ett dioramalandskap från andra världskriget, en fantastisk värld befolkad av hans alter ego och dockversioner av alla hans vänner. Han kallade det Marwencol, och det blev hans sätt att bearbeta det som hänt. En fascinerande dokumentär om ett trauma och ett unikt sätt att gå vidare.

Tidigare publicerade i Plaza Magazine.